Jag som aldrig brukar oroa mig över småsaker utan mer går på känslan noo öveleve de, har nu börjat tänka mer på vad allt möjligt kan vara för något. Kunskap är inte alltid bra att ha. Igor har nu haft en knut på halsen i några månader som dessutom växt lite, stor var den dock inte. Förut skulle jag inte ha brytt mig om den utan låtit det vara, följt med, kollat osv, för att det säkert ändå inte är något allvarligt.
Nu stod jag plötsligt med Igor inne på klinik och hissade upp honom på operationsbordet. Så nu är Igor en knut fattigare. När han ändå låg och sov så skönt putsade de tandsten på honom och det var ju bra för jag har varit på väg att göra det ändå. Han tyckte väldigt synd om sig själv och öppnade inte munnen på flera timmar. Tratten gick inte alls att använda för den var för stor så den tog i golvet och hunden stupade. Nu har han i stället en ring runt halsen som ska fungera som tratt. Få se om han tagit sig ur den när han är ensam hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar