Jag är en person som har ett omättbart, onaturlig, sjukligt sockerbehov. Det går knappast en dag utan att jag är i akut behov av socker, riktigt så att jag inte kan fokusera på något annat. Andra (t.ex. den jag bor med) skulle aldrig komma på tanken att köpa något i godisväg och om jag har (haha "om" . Jag menar DÅ NÄR JAG ALLT SOM OFTAST) har köpt hem något så tar han då 2 chokladbitar och är nöjd. Jag behöver hela chokladplattan.
Jag skulle gärna vara en sån som börjar må dåligt av sockret efter 2 tuggor så att konsumtionen skulle minska ordentligt. För alla vet vi ju att socker inte är det bästa man kan lägga i kroppen. Men det är ju så gott!
När folk då kommer och säger något i stil med "Ta ett äpple när sötsuget slår in, det gör alltid jag och suget är som bortblåst" blir jag nästan arg. Okej, arg är väl att ta i, men irriterad. Alla har inte ett sånt svagt sug. Tyvärr. Enda effekten jag får av äppel är hunger. Nåväl, nu har jag då hittat frukternas hjälte persimonen. Den är faktiskt riktigt god och söt och något jag tar till efterätt många gånger.
Obs! Detta är ju fortfarande en frukt och om jag har ett sockersug försvinner det inte ens med en persimon, fast det är bästa substitutet jag hittat hittills. Jag är nog bara funtad på det sättet att när jag vill ha något gott så är det inte något hälsosamt gott jag suktar efter.
Nån annan med samma problem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar