Jag ligger å njuter av kvällssolen. 2000-talsbarn som jag är har jag förstås datan med. I & R ligger mittemot varann med 2 meters mellanrum å skäller. Detta p.g.a. att det bara finns ett hundben. Ack så skönt att arbetsdagen e över. Jag har fått SÅHÄR nog av människor sen förra veckan då jag jobbade dubbelskift flera dagar. Nåja, det ska väl gå över snart.
Ruffis kom och nördade lite med mej.
Trots risken att låta som en 7-åring vars enda önskan i livet är en ponny eller hundvalp måste jag ändå säga att detta är en av mina livsgnistor v.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar